Jag saknar.

kanske saknar jag ett riktigt motstånd
någon som står bakom mig när jag faller
som aldrig viker ner blicken
men alltid ifrågasätter allt

kanske håller världen på att förändras
medan mina klockor står still
bara sekunder som tickar, runt runt, om och om igen och lite till.

kanske finns inget slut
på allt jag lyckats påbörja.

kanske brinner mitt hjärta varmt
för någon, vilken jag aldrig fann

kanske visar det förflutna vad min framtid bjuder på,
kanske drömde jag om morgondagen redan igår

kanske sitter du mitt emot mig och ler
skakar på huvudet och ser
förstår precis vad jag kan tänkas mena
trots att jag talar i tungor så lena

jag vet att du är allt
som jag någonsin önskat mig.
jag vet att jag är du, i slutändan.

……………………………………………………………….

Ibland kan man återvinna saker man skrivit, för att känslorna återfinner sig igen, kommer tillbaka. Ett deja-vu av känslor, en melodi på repeat. Den här passar bra in ikväll, för fy fan vad jag saknar. Saknar något, eller någon, jag vet knappt själv.

Känner mig inte riktigt i form nu, kanske är det pms, kanske är det alldeles för höga förväntningar som har en förmåga att grusas eller så är det bara livet. Livet som går i faser, där man springer uppför alldeles för ofta och när det väl är nerförsbacke och går så lätt, så lätt, så halkar man dit ändå, tappar fotfästet, trillar, faller pladask och ser dum ut.

Jag tänker på allt det där som jag önskar mig men som jag aldrig verkar få. Jag iakttar det på håll, men det är alldeles för långt borta. Hur mycket jag än hoppas, så verkar jag inte nå fram.

Det känns som om jag har en jättelång träpinne och försöker peta på någonting farligt, förbjudet och framförallt fruktansvärt spännande med försiktiga petningar, men det är precis lite för långt borta för att ens pinnen ska nå fram. Kanske är det just idéen om att det skulle vara farligt och förbjudet som gör det så spännande och kanske också ouppnåeligt? Jag vet inte, just nu vet jag ingenting. Inte mer än att jag har mått bättre.

Jag skriver i metaforer för jag vågar inte riktigt skriva det som jag vill skriva.

Rädd att utelämna mig själv för mycket, så det får räcka såhär ikväll.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: