Det är så skönt att göra ingenting och sen vila efteråt.

Jag har gjort en intressant reflektion och det är att jag är väldigt bra på att göra ingenting. Det är det skönaste som finns att bara luta sig tillbaka och låta tiden gå. Jag är superbra på det. Timmarna bara passerar och jag gör ingenting vettigt överhuvudtaget men ändå känns det riktigt skönt.

Det här tycks vara ganska ovanligt i dagens prestationssamhälle. Människor verkar ha väldigt svårt att slappna av och bara vara och göra ingenting.  Istället bara gör man och gör man. Folk skriver “do-lists” och fortsätter i 110 procents tempo som andra duracellkaniner och har hur mycket som helst att göra jämt. De har knappt ens tid att andas och slappna av för scheman är så fullspäckade och filofaxar så överfyllda att man blir trött av att se det.

Det finns ju till och med självhjälpsböcker om hur man gör för att inte göra någonting. Frågan är då om man verkligen gör “ingenting” om man faktiskt anstränger sig för att göra ingenting? Jag tycker inte det. Det är först när man utan dåligt samvete och helt på eget bevåg faktiskt gör ingenting och sen vilar lite efteråt som man kan säga att man gör ingenting.

Nu ska jag fortsätta göra ingenting tills det är dags att sova.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: