Sunday girl

Vaknar ensam i min säng utan lakan på randig bäddmadrass och hör ett dovt dunkande från lägenheten ovanför,  grannen har för vana att spela hög musik på förmiddagar och verkar fullständigt omedveten om hur lyhört här är. Jag känner nacken liksom hela bakhuvudet värka som en rejäl bakfylla men det är bara jag som sovit för hårt, på fel sätt i en obäddad säng för trött för renbäddning igårnatt. Jippie!

Drabbas av en intensiv panik, rädd att ha sovit bort hela dagen. Nyvakna stela fingrar sträcker sig efter mobilen på sängbordet, digitala siffror visar strax efter tolv, jag sluter ögonen och bara blundar, vill somna om trots att jag borde vara uppe och studsa. Drömde om farmors hus, drömde återigen om den där killen med korpsvart hår och gröna ögon som springer nerför backen intill huset med lätta steg. Jag lägger tillbaka mobilen vid sidan av det ruttna bananskalet och de urdruckna glaset med tidigare varm mjölk som var mitt sista försök till att somna och stönar av smärtan i nacken. Huvudet dunkar i takt med trummorna från musiken ovanför och i min fantasi riktar jag en bazoooka mot taket och trycker av och njuter av tystnaden som uppstår strax efteråt. Flagorna från taket som singlar ner bryr mig inte, äntligen tystnad.

Nu sitter jag fortfarande nyvaken, men i soffan, med ögon som tyngs av trötta ögonlock med ett konstant ljud från lägenheten ovanför som nu bytts ut till att grannen drar någonting över golvet, som en barnvagn på trähjul ungefär längst med alla kanter i alla rum. Jag vet fortfarande inte vad han gör. Han har bott ovanför mig med dessa vanor i flera år…

Jag försöker tänka positivt. Jag tänker positivt, åtminstone i några minuter. Det är bra att han väckte mig från min dvala och jag har trots allt smörjt in nacken med flytande smärtstillande och ontet börjar släppa. Och det är ju gott koffein som jag häller i mig, som snarare är mjölk med kaffe än det motsatta och visst en fin söndag ligger framför mina fötter. En fin söndag som jag lättar upp med vackra låtar med Jade Williams aka Sunday girl. Men jag måste erkänna att dagen börjar något tungt. Jag hoppas det bättras.

sundaygirl
sundaygirl

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: